RFSU har som organisation tidigare avstått från att yttra sig i omskärelsedebatten. Men idag skriver generalsekreterare Åsa Regnér på SvD:s brännpunkt en mycket bra debattartikel med en i stort sett heltäckande argumentation.
Det finns, som jag tidigare sagt många gånger, inte ett enda skäl att tillåta denna sedvänja.
6 kommentarer:
För dig finns det säkert inget skäl att tillåta manlig omskärelse, men för de som anser att denna sedvänja är viktig så är det annorlunda. Själv ser jag att det som en mänsklig rättighet. I alla bindande MR-deklarationer skyddas religionsfriheten just för att majoriteten i ett land inte ska tillåtas förbjuda en minoritets religiösa praktik. Omskärelsen är helt avgörande för judendomen och ett förbud vore en grov kränkning av religionsfriheten som den definieras i den Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.
Ja, religionsfriheten är viktig. Det tycker både du, jag och Åsa Regnér. De mänskliga rättigheterna stadgar detta, och ännu mer specifik i sammanhanget är barnkonventionen, som tydligt anger att även barn har religionsfrihet.
Som sagt - om en vuxen man vill låta omskära sig av religiösa eller andra skäl så tycker jag att det skall vara fritt fram. Ett barn kan inte ta ställning till vilken religion, om någon, som är den rätta. Beslutet måste därför vänta tills individen själv kan fatta det.
För övrigt får du gärna använda ditt riktiga namn när du kommenterar på min blogg.
Hej
Omskärelse är stympning, ett fysikt och psykiskt trauma för ett barn. Därtill kan det försämra förmågan till njutning. Som kvinna vill jag inte ha en omskuren man, det är inte sensuellt.
Om omskärelse är avgörande för Judendomen eller någon annan religion så kan den som vill låta omskära sig senare.
Om Gud eller liknande skulle ha velat detta så skulle han/hon ha förenklat det hela genom att skapa snoppar utan förhud. Löjligt.
När jag skrev insändare om detta på 80-talet var det INGEN tidning som ville ta in dem.
Mvh Lisa
@Lisa
"Om Gud eller liknande skulle ha velat detta så skulle han/hon ha förenklat det hela genom att skapa snoppar utan förhud."
Det är så tröttsamt med denna okunniga invändning. Förstår du inte att detta är en specifikt kristen syn på Gud? Om du tycker att våra traditioner är så viktiga att du förbjuda dem så borde du åtminstone kunna ägna en minut åt att sätta dig in i vad det handlar om.
Dessutom är det absurt att blanda in dina sexuella preferenser i sammanhanget. Din kommentar syftar bara till att håna oss som är omskurna, som tydligen är stympade, traumatiserade och osensuella.
Det vore bra om den här frågan någon gång kunde diskuteras utan främlingsfientliga undertoner.
Hej Anders!
(Det var jag som skrev första kommentaren.)
Det är några saker som man bör ha klart för sig vad gäller barnkonventionen.
1. Den inte bindande. Den är inte ens lag i Sverige. Det enda EU-land som har införlivat barnkonventionen i sin lagstiftning är Belgien. Den är då underställd EU-stadgan, vilket skulle vara fallet även i Sverige om barnkonventionen blev lag här.
2. Barnkonventionen förbjuder inte judar och muslimer att omskära sina söner. Artikel 14 beskriver religionsfriheten som principiell frihet för både barn och föräldrar. Artikel 30 stärker skyddet för barn som tillhör en nationell minoritet, vilket alltså gäller judiska pojkar i Sverige: »I de stater där det finns etniska, religiösa eller språkliga minoriteter eller personer som tillhör en urbefolkning skall ett barn som tillhör en sådan minoritet eller urbefolkning inte förvägras rätten att tillsammans med andra medlemmar av sin grupp ha sitt eget kulturliv, att bekänna sig till och utöva sin egen religion eller att använda sitt eget språk.«
3. Det förbudsanhängarna normalt lutar sig mot är en kommentar till artikeln 24:3 som FN:s kommitté för barnets rättigheter lät publicera. Kommittén menar att denna paragraf gäller omskärelse. Få andra gör den tolkningen. Artikel 24:3 lyder: »Konventionsstaterna skall vidta alla effektiva och lämpliga åtgärder i syfte att avskaffa traditionella sedvänjor som är skadliga för barns hälsa.« Det krävs alltså att någon kan bevisa i domstol att den tredjedel av världen män som blivit omskurna lider sådan skada att det är befogat att inskränka religionsfriheten. Det räcker inte att många tycker illa om en praktik eller håller sig med egna åsikter om kränkning av pojkars fysiska integritet.
Jag kan inte se något lagligt utrymme för ett omskärelseförbud i Sverige. Därför blir det en meningslös debatt som tar fokus från den långt viktigare frågan som gäller hur vi ska kunna garantera pojkar en säker omskärelse. Personligen skulle jag vilja se en lagstiftad rätt till omskärelse liknande den i Tyskland.
Christopher!
Tack för dina kommentarer. Jag har stor respekt för dina åsikter och ditt sätt att framföra dem. Vi är inte överens om vissa saker, men det skulle ju göra debatten mindre intressant.
För mig är det svårt att se vad religionsfrihet har med omskärelse att göra. Religion är viktigt för många människor, helt oviktigt för andra och stötande eller hotfullt för vissa. I ett fritt samhälle bör man få tro och tycka som man vill så länge det inte inkräktar på andra människors motsvarande frihet.
Ett barn som är bara några dagar, månader eller år gammalt kan inte ta ställning till vilken religion han eller hon skall bekänna sig till. Det finns (givetvis) ett starkt statistiskt samband mellan föräldrarnas livsåskådning och barnets, men det är ingalunda säkert att barn till judiska, muslimska, kristna eller buddistiska föräldrar växer upp och fullt ut anammar föräldrarnas religion. Man kan alltså inte hävda att ett barn är kristet eller muslimskt, lika lite som man kan säga att ett barn är djurgårdare eller kommunist.
Du som vuxen jude har all rätt att utöva din religion på det sätt du önskar. Men jag kan aldrig gå med på att det ger dig rätt att tillfoga dina barn en oåterkallelig skada.
För mig är motivet till omskärelse helt irrelevant. Majoriteten av de föräldrar som låter omskära sina barn världen över gör det inte av religiösa skäl, utan snarare av tradition eller med hänvisning till hygien osv.
Omskärelse är ett kirurgiskt ingrepp, inte fritt från smärta eller risker. Vi har helt nyligen haft ett dödsfall i Sverige där en pojke dog efter en omskärelse utförd av en läkare.
Alla kirurgiska ingrepp medför risker. Det kan man motivera när ingreppet görs av medicinska skäl, men inte när inga sådana skäl föreligger. Det är alltså för mig som läkare helt i strid med alla etiska principer att omskära små pojkar för att deras föräldrar vill det.
I Sverige, och de flesta andra länder i världen, är det förbjudet att göra några som helst ingrepp i små flickors könsorgan utan medicinska skäl. Det tycker jag förstås är bra.
Frågan är bara varför inte pojkar skall skyddas på samma sätt.
Skicka en kommentar