Även i Eskilstuna händer en del intressanta saker ibland. I dagens Eskilstuna-Kuriren kan man läsa om en sådan.
Det handlar alltså om en kille som varit på väg mellan järnvägsstationen och badhuset mitt på blanka måndagseftermiddagen och plötsligt fått en pistolkula i benet. Själv har han ingen aning om hur det gått till, och det finns heller inga vittnen till händelsen.
Man vill ju inte kalla folk för lögnare, men jag kommer osökt att tänka på vissa patienter som jag träffade när jag praktiserade på ett traumacenter i Philadelphia sommaren -01. Det rörde sig om unga män från stadens sämre bemedlade distrikt som kom in efter att ha blivit skjutna. Historien var i princip alltid densamma: Han hade bara gått gatan fram utan att göra något väsen av sig, när en okänd människa utan förvarning kom fram och sköt honom.
Inte sällan visade det sig att den stackars patienten inte var riktigt så oskyldig som han ville förespegla. Ofta föregicks själva skottskadan av att patienten varit inblandad i ett misslyckat rån, narkotikaaffärer eller gängbråk. Citatet i rubriken blev vår standardfras när vi presenterade fallen på morgonmötet dagen efter.
Jag hoppas att mina misstankar är riktiga. Annars löper vi alla risk att plötsligt hitta en pistolkula i benet när vi går i julklappstankar...
onsdag 19 december 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar